Kunskapssamhället vi lever i idag ställer höga krav på vår läs- och skrivförmåga. I såväl skola som samhälle spelar språket en nyckelroll. Därför är det extra viktigt att barn och ungdomar lär sig skriva och blir goda läsare.

Forskningen visar att läsning och språkkunskaper blir allt viktigare i vår värld. Det demokratiska samhället bygger på människors förmåga att kunna ta del av både muntlig och skriftlig information och på att de själva kan delta och göra sin röst hörd. I Stockholm stad gjordes det 2007 en storsatsning på fyra prioriterade områden. Ett av dessa var läs- och språkutveckling i grundskolan. Läs- och språkprojektet inleddes år 2007 och avslutas efter nästa år. På Utbildningsförvaltningen hoppas man även på nästa mandatperiod.

Toura Hägmesten är expertlärare på Utbildningsförvaltningen, med inriktning på läs- och språkutveckling och hon berättar om arbetet som hon är med och driver.

– Forskning visar att den avgörande mest betydelsefulla faktorn för elevers kunskapsutveckling är lärarkompetens. Därför vi satsar stort på att kompetensutveckla lärarna i Stockholm. Vi erbjuder alla intresserade ett flertal olika kurser där de bland annat får chansen att träffa forskare, bibliotekarier och språkutvecklare. Det finns också möjlighet att utbyta erfarenheter i nätverksträffar med andra lokala läsutvecklare. Toura pekar på vikten av att föra en aktiv dialog mellan forskningsvärlden och lärarna ute på fältet. Nya rön bör snabbt komma de som arbetar med barn till godo, anser hon.

– Lärarkompetens handlar om att ha kunskap om många olika arbetssätt och kunna använda olika verktyg i läs- och språkundervisningen.

Läsmålen i Stockholms stad är högt satta. De bedöms enligt ett särskilt LäsUtvecklingsSchema, LUS. För årskurs 3 ligger målet på LUS 15 vilket innebär att eleven ska kunna läsa flytande med god förståelse. I årskurs 6 ligger målet på LUS 18 vilket innebär att ”eleven läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt”.

Men det är ingen lätt uppgift alla gånger för stadens lärare. I årskurs 6 handlar det inte längre om att lära eleverna att läsa utan att skapa lust till läsning. Hur gör man det på bästa sätt utan att någon förbigås?
– Lärarna måste få verktyg för att kunna möta olika behov, inte bara de svaga eleverna utan också de starka läsarna. Hur motiverar och utmanar vi de starka läsarna så att de fortsätter att läsa och dessutom fördjupar och vidgar sina läsupplevelser? Toura berätta att en av kurserna just handlar om hur man stimulerar läsande ungdomar att höja läsribban och behålla läslusten. Man kan till exempel använda sig av nyskrivna noveller, litteraturcirklar i fysiska och virtuella rum och klassiker från olika delar av världen.

 
Forskningen på området är bred och det finns många olika pedagogiska metoder att luta sig emot. De skolor som upplever att en viss metod fungerar särskilt bra, kan välja att bli en ”inspirationsplats”. Det innebär att lärare från hela staden kan komma dit och göra studiebesök och låta sig inspireras. Det kan handla om enskilda metoder som läsinlärning med hjälp av datorer, läsglädje med lek och musik för 7-åringarna eller lärarlagsarbete kring tvåspråkiga elever i skolår 7–9. Samtliga grundskolor har idag egna läs- och språkutvecklare som fungerar som en länk mellan utbildningsförvaltningen och skolorna. Tack vare storsatsningen på läs- och språkutveckling kan dessa personer driva en pedagogisk dialog ute på skolorna där de senaste rönen och metoderna inom den pedagogiska forskningen lyfts och diskuteras.

– Vi har ett enormt ansvar. Man ska inte glömma att grundskolorna i Stockholm utgör hela 10 procent av alla landets grundskolor. Forskningen pekar på att språket är den viktigaste inlärningsfaktorn. Därför är det vårt ansvar att se till att våra elever får en undervisning i världsklass och därmed en god språkutveckling och en stark kunskapsutveckling, avslutar Toura Hägnesten.

Text av: Edith Söderström, i publikationen Ditt Barn i Svenska Dagbladet 20 september 2009.